onsdag 29 december 2010

2010-listor: Erik

Fina färger: Tame Impalas skivomslag matcher något av Beach Boys ca 1969

Jag kan inte göra några vanliga ”bäst i år”-listor helt enkelt eftersom jag inte hänger med: jag har inte läst en enda skönlitterär bok som kommit ut i år, och inte lyssnat in mig tillräckligt på nya skivor. Därför blir mina listor mer ”några saker att ägna sig mer åt 2011”-listor.

Musik

I den mer skäggiga och old school delen av indien tycker jag att Woods, Real Estate, Tame Impala, Surfer Blood och Painted Hills verkar ha gjort riktigt bra grejer år 2010. Den skira, delvis elektroniska indien (chillwave? balearica?) som tycks ha dominerat god smak-indie år 2010 (JJ, Beach House etc) ligger däremot inte riktigt för mig. Skrammelindien som Best Coast och Wavves fattar jag inte riktigt heller poängen med. Indielåtar med varierande grad av mumlande sång och gitarrskrammel från i år som jag verkligen gillar är i alla fall "California Sunrise" med Dirty Gold, ”Youth” med Beach Fossils, "Summer Holiday" med Wild Nothing, "Blessa" med Toro Y Moi, "Voices" med Pure Ecstasy och ”Stiff Little Fingers” (titeln!) med Dum Dum Girls. Rapparen Nicki Minaj har det ju varit en del snack om i år och bland annat eftersom catchy synthriff är en av mina favoritsaker i musik tycker jag att ”I’m the Best” från hennes skiva Pink Friday är en riktig monsterhit. Ännu en grym raplåt med synthriff är ”Hussle in the House” med Nipsey Hussle; den kom visserligen 2009 men den ska vara med på hans nästa skiva som skulle ha kommit nu i december (den kommer nästa år) så jag skohornar in den på 2010-listan. I den stora svenska genren ”indieman med texter på svenska” är Ludwig Bells skiva Jag har försökt förklara min favorit från i år. Daniel Adams-Ray ”Dum av dig” – hur kan man inte gilla så underbart snyggt arrangerad och melodiös pop? – tycker jag var den bästa sommarplågan. ”Mat bira kvinnor weed” med Marcus Price & Carli, ”It’s Working” med MGMT, ”Scissor Runner” med Jenny and Johnny, "The Moon's a Harsh Mistress" med Rumer, ”Självsabotören” med Johannes Vidén och Bluebird Association, "Out of Sight" med Electric Pop Group samt ”River en vacker dröm” med Håkan Hellström är ytterligare sju favoriter. Country har jag knappt hört nån ny i år men efter att goe Magnus Eriksson lyfte fram Shelby Lynnes skiva Tears, Lies and Alibis har jag lyssnat på den och visst låter det bra.


Litteratur

Den bok som kommit i år och som jag har fått bäst intryck av från recensionerna – utan att själv ha läst boken – är Sigrid Combüchens nya, Spill: en damroman. Jag läste en bok (Korta och långa kapitel från 1992) av henne förra året och slogs av hur originellt och välskrivet det var: jag spekulerade i om hon var någon slags high-middle-brow-litteratur som jag tänker mig annars är rätt ovanligt i Sverige (experimentellt är high brow och svårt och det har vi; low brow har vi också gott om liksom low-middle brow), och imponerades av att hon kunde skriva stilistiskt fräscht och originellt utan att det blev omöjligt svårt att läsa. Jonathan Franzens Freedom bör man väl också läsa. David Grossmans To the End of the Land har också fått unisont bra kritik och jag har inte läst något av honom så den sätter jag upp på min ”att läsa”-lista inför 2011. Och apropå unisont bra kritik: ett återfall till musiken - Kanye West, My Beautiful Dark Twisted Fantasy.


Årets bandana

En av medlemmarna i Warpaint, på denna magnifika bandbild:



Inga kommentarer: